Internationellt intresse för svenska språkombud

torsdag, 21 november 2019

Fyra representanter för ett par holländska språkutvecklingsaktörer och en kommunal verksamhet besökte nyligen Sverige och Vård- och omsorgscollege för att lära mer om konceptet språkombud.

Många vuxna lär sig i dag ett nytt språk samtidigt som de startar ett nytt liv i ett nytt land. Det sättet att lära sig språk skiljer sig från när man är yngre och lär sig ett nytt språk i skolan för att kanske kunna studera eller arbeta utomlands. På den nya typen av språkresa är språkundervisning viktig, men inte tillräcklig.

Pusselbiten som saknas

I Holland finns sedan länge en tradition med språktester för till exempel permanent uppehållstillstånd.
- Risken är att det blir för stort fokus på att enbart klara testet. Den ”riktiga” språkutvecklingen når inte hela vägen fram. Därför börjar vi titta på kompletterande insatser i Holland och ser att idén bakom konceptet språkombud kan vara den pusselbit som saknas, säger Bregje Kaars Sijpesteijn, specialist på språk för arbete och medborgarskap på Institute for Language Research and Teaching Amsterdam, en del av University of Amsterdam. Hon besökte Sverige tillsammans med Noortje Bos, lärare och språkrådgivare på Toptaal, som utbildar vuxna i det holländska språket och kulturen, Elise Zomer från Het Begint Met Taal, en nationell plattform för organisationer för språkvolontärer samt Esmeralda von Boon, som jobbar i en kommun.

Besök på arbetsplatser inom VO-College

Holländarna besökte två arbetsplatser i VO-College Uppsala län, Rungårdens vård- och omsorgsboende i Morgongåva och Vård- och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Under besöket i Morgongåva och Enköping samlades chefer, samordnare, utvecklare, språkombud, språkombudsutbildare samt projektledare och processledare för VO-College Uppsala län för att berätta om hur och varför de arbetar med konceptet språkombud.

- Besöket visade som alltid att vi är mer lika än olika. I Holland och Sverige står vi inför liknande utmaningar kring språkutveckling och bristen på arbetskraft. Och vi har samma behov av arbetskraftsinvandring för att klara kompetensförsörjningen. Språkombudsutbildarnas exempel från verkligheten fångades upp av våra gäster, som log och kände igen sig. Dessutom fick vi vid mötet känna på svårigheten att konversera på ett annat språk, säger Elisabeth Adriansson Sandberg, regional processledare i VO-College Uppsala län.

  

 - Jag är glad att frågan om språket börjar lyftas och att vi   vågar prata om det – inte alltid som ett problem utan snarare att vi gemensamt måste stötta våra invandrare i deras språkutveckling. Det är inte enbart en fråga för utbildningen att lösa utan även arbetsgivarna måste kliva in och ta ett ansvar, säger Louise Jacobsson, projektledare för ett ESF projekt KIVO-C.

 

I VO-College Stockholmsregionen träffade de holländska gästerna Tobias Fannkvist och Björn Hjukström som arbetar med språkintegrerade yrkesutbildningar på Åsögymnasium och språkombudsutbildare Marie Hedenskog. De mötte också elever i Projektet Spången, som läser vårdkurser och har språkstöd. Gruppen träffade även Olga Orrit, språkutvecklare på VO-College nationella kansli för att höra mer om språkomudsutbildning och språkombudsutbildareutbildning.


 

Holländska intryck

Bregje Kaars Sijpesteijn och Noortje Bos tar med sig många nya tankar hem till Holland efter sina möten med representanter för olika VO-College.

- I Holland finns en inställning att kurser ska vara korta och snabba. Att införa fyradagarskurser som ni har i Sverige kan vara svårt hos oss. Men vi ser nu att det är viktigt att språkfrågan tas på allvar och att den behöver lyftas på arbetsplatserna, säger Bregje Kaars Sijpesteijn.

Efter besöken på svenska arbetsplatser ser Noorthe Bos att det behövs en tydlig metod för att utbilda nyanlända medarbetare på arbetsplatsen.

- Den tid, energi, pengar och strukturella angreppssätt som ni investerar i gör människor medvetna om sina sätt att vara i förhållande till de nyanlända. Ni förändrar sättet på vilka medarbetarna samarbetar och tänker. Och det sker från insidan – inte från ovan. Det är mycket intressant, och jag hoppas vi kan ta med oss denna aspekt i vårt eget arbete, säger Noorthe Bos om sina intryck av språkombudskonceptet.

Bregje Kaars Sijpesteijn håller med:

- Vi är imponerade av det engagemang som språkombud och språkombudsutbildare lägger i sitt arbete. Och att se att det är medarbetarna på arbetsplatsen som själva gör detta, och inte någon som kommer utifrån. Det är en investering i tid och pengar som ger resultat om man tar det på allvar.

- I Holland finns det många som vill hjälpa till med språket som ett komplement till den formella språkundervisningen. Vi blev inspirerade av hur språkombud fungerar och tänker att använda vår expertis för att utveckla en utbildning för anställda som kan agera som språkstödjare för nyanställda. Vi ser att det kommer att hjälpa nyanställda, teamet, arbetsgivare och förhoppningsvis hela holländska samhället – säger Elise Zomer.

Norskt intresse för språkombud

Intresse för språkombudskonceptet finns även i Norge. I slutet av oktober medverkade Olga Orrit i frukostseminariet Språk i arbedslivet på Kompetanse Norge, som ligger under det norska Kunnskapsdepartementet. Kompetanse Norge arbetar med livslångt lärande och att säkra kompetens. Verksamheten har inspirerats av det arbete som görs i Sverige kring språkutvecklande arbetsplatser. Frukostseminariet ordnades i samband med lansering av en webbutbildning om hur man kan arbeta språkutvecklande som vänder sig till arbetsplatserna.
 

- Det är inspirerande att det finns ett intresse för det arbete som vi driver här i Sverige. Vi försöker skapa språkmedvetenhet på arbetsplatser som inte begränsas till enbart tester och undervisning. Medvetenhet och verktyg som bidrar till språk- och verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring samt förbättring av arbetsmiljö – det tilltalar både holländare och norrmän, säger Olga Orrit.

https://www.kompetansenorge.no

https://www.toptaal.nl/en/

 

ESF-projekt

Handbok för arbetsplatser som vill arbeta språkutvecklande.

VO-Collegeveckan 2019. 14-18 oktober

NKR synliggör området stöd till personer med funktionsnedsät

Nationella Kompetensrådet - NKR

Slutbetänkande - Skyddad yrkestitel för undersköterska