Språkombud stärker arbetsplatsen

måndag, 2 juli 2018

Det började som ett problem. Många inom äldreomsorgen behövde förbättra sina kunskaper i svenska. Men hur främja personalens språkutveckling på ett konstruktivt sätt? Tio år senare visar språkombuden vägen till bättre fungerande arbetsplatser. Konceptet underlättar rekryteringsbehovet inom vård och omsorg – och nu utvecklas konceptet för fler verksamheter. 

Idén med språkombud växte fram under arbetet med kompetensutveckling inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Man upptäckte att det fanns personal som hade arbetat länge, men som saknade tillräckliga kunskaper i svenska för att klara alla arbetsuppgifter. Samtidigt blev jobbet i omsorgen allt mer komplext, med högre språkliga krav på personalen i form av dialog och dokumentation. 

– Man insåg att det måste göras mer än att skicka folk på kurs. Vi hade kontakt med språkforskare som hjälpte oss att se på problemet med nya ögon. Lösningen kunde finnas på arbetsplatsen, genom att engagera alla där i arbetet med språkutvecklingen, säger Kerstin Sjösvärd, projektledare.

När andraspråkstalarna blev fler i vården blev det också tydligt hur viktigt omgivningens stöd är för den som ska utvecklas i språket. Ord och associationer som är självklara för den som har svenska som sitt modersmål, sätter myror i huvudet på den som håller på att lära sig språket. 

Idiomatiska uttryck och ordspråk används ofta i svenskan och det kan ställa till det för den som inte känner till uttrycken. Då gör man kanske en bokstavlig tolkning och så uppstår missförstånd, säger Olga Orrit, språkvetare och webbpedagog som varit med och vidareutvecklat språkombudsmodellen. Som exempel använder hon ärenden som ”faller mellan stolarna”. Och vad saknar egentligen den som önskar ”mer kött på benen”? 

Det kan tolkas som att personen inte har fått tillräckligt med mat. Men sådana uttryck blir självklara bara man får lite hjälp, säger Olga.  

Forskarbaserad utbildning

Detsamma gäller vardagsspråket som används på en arbetsplats. Det är svårt att lära ut på en kurs, eftersom det är knutet till ett speciellt sociokulturellt sammanhang. Men med lite medvetenhet i arbetslaget så kan många missförstånd undvikas, och den språkliga utvecklingen gå framåt. 

I början av 2000-talet startades projekten SpråkSam och ArbetSam av Stiftelsen Äldrecentrum, med Kerstin Sjösvärd som ledare. Dessa projekt lade sedermera grund för språkombudskonceptet. Under arbetets gång har man haft hjälp av forskare inom språk och kommunikation, fackliga organisationer, omsorgspersonal, lärare, chefer och konsulter. 

Tanken med konceptet är, att på en arbetsplats behöver språket ett ombud på samma sätt som hygien och miljö har sina representanter. Personer som har kunskap och kan ta initiativ när de förstår att någon behöver hjälp. 

Språkombuden hjälper och stöttar

Hjälpen kan bestå i att sitta med som stöd när någon ska ringa ett telefonsamtal, eller rätta språkliga fel på ett respektfullt sätt. Språkombudet kanske frågar: ”hur vill du att vi ska göra, ska vi rätta dig direkt eller ta det efteråt?” för att personen inte ska förminskas. Språkombudet hjälper också till genom att inkludera, till exempel genom att ställa en fråga till någon som ofta sitter tyst på möten och fikaraster.

Genom sitt beteende kan språkombuden också visa vägen för andra kollegor.

Språkombud är inga lärare, de ska bara stötta. De gör det som på sikt vem som helst i arbetslaget kan göra: att fråga, visa respekt, ge feedback och rätta så gott det går utifrån förutsättningarna, säger Olga Orrit.  

Det bidrar till att alla blir inkluderade och sedda och tryggheten ökar. Och så småningom sprider det sig till andra medarbetare, som plötsligt kommer på att ’jag kanske pratar för fort’.

Viktigt med chefens stöd 

Språkombudskonceptet har vidareutvecklats av bland andra Kerstin Sjösvärd och Olga Orrit inom ramen för Vård- och omsorgscollege. I dag består ett utbildningspaket av klassrumsträffar och webbutbildningar, varvat med hemuppgifter som ska utföras på arbetsplatsen och redovisas i gruppen efteråt.

– En uppgift kan till exempel handla om att observera samtalet på en fikarast. Vilka pratar, vad talar de om, pratar alla eller finns några som inte deltar i samtalet? Resultatet tar man med sig till nästa träff där man får återkoppling genom att bolla med de andra deltagarna, med stöd från språkombudsutbildaren, säger Olga Orrit.

Under utvecklingen av konceptet har också en utbildning till språkombudsutbildare tagits fram, som just nu utbildar personal runt om i landet. 

– Men det är viktigt att påminna om chefernas viktiga roll. Utan deras stöd har det ingen betydelse hur engagerat språkombuden arbetar. Det ena är en förutsättning för det andra, säger Kerstin Sjösvärd.
Därför erbjuds också chefer en utbildning i hur de kan stödja sina språkombud och jobba med språkutveckling. 

Nya branscher

Under det decennium som har gått sedan projektet startades har runt tusen personer, framförallt undersköterskor, blivit diplomerade språkombud. Ett hundratal språkombudsutbildare är verksamma över hela landet. 

Sverige ligger i framkant när det gäller projekt inriktade på språkutveckling på arbetsplatser, och intresset för språkombudskonceptet växer även ute i Europa. Språkombuden gör arbetsplatserna bättre rustade när vård och omsorg står inför stora nyrekryteringar. Utbildningen vidgas nu för att passa även för hälso-och sjukvården, och på sikt kan även andra branscher inspireras av modellen.

– Språkombudens roll utvecklades i äldreomsorgen, men i grunden handlar det om samma sak i alla branscher. Att se språkutveckling som ett gemensamt ansvar, och att hitta konkreta verktyg för att stötta den. Språket utvecklas när vi kommunicerar med varandra, säger Kerstin Sjösvärd.

 

Läs mer om språkombud: vo-college.se/sprakombud

Alemdalen 2018: Den 3 juli finns Vård- och omsorgscollege på plats i Almedalen under seminariet "Ett demensvänligt samhälle - hur når vi dit?". Läs mer här! 

Nationella Kompetensrådet - NKR

Tack, för 10 år av samverkan!

ESF-projekt

Nya riktlinjer för validering

Språkombud stärker arbetsplatsen

Sökes: Framgångsrika modeller för handledning!