Så började anställda i omsorgen hjälpa varandra med svenska språket

I en artikel i HD har språkombudet Pernilla Olsson, som arbetar på ett boende för funktionshindrade i Landskrona, blivit intervjuad. Intervjun lyfter fördelarna med språkombudsrollen. "Det borde kanske användas språkombud på bred front, inte bara i omsorgen. Det handlar om att ta tillvara potentiell arbetskraft, mänsklig kompetens som finns i vårt land", säger Mathilde Petersson, enhetschef på LSS-boendet Minnet. 

Läs hela artikeln här: https://www.hd.se/2021-02-07/sa-borjade-anstallda-i-omsorgen-hjalpa-varandra-med-svenska

UTDRAG AV ARTIKELN
Av Magnus Arvdisson och Björn Lilja

Pernilla Olsson, som arbetar på ett boende för funktionshindrade, är Landskronas första språkombud.
– Det är inget pinsamt med språket längre, säger hon.

Nang Beer kom från Thailand till Sverige 1989.

– Det var jättejobbigt, det är ett konstigt språk. Men det värsta var latin, säger Nang 
Beer.

Där syftar hon den medicinska terminologin i omsorgen. Hon är stödbiträde på Minnet, en gruppbostad för funktionsnedsatta.

Efter 20 år i omsorgen har hon lärt sig både latin och svenska. Men inte tillräckligt, tycker hon.

– Jag förstår sammanhang. Men att förstå alla ord är inte så lätt, att läsa och stava.

”Det kan vara helt kaos med missförstånd ibland.”

Hon är dock inte ensam på arbetsplatsen med att ha utländsk bakgrund.

– Det kan vara helt kaos med missförstånd ibland. Ibland fattar de inte vad jag menar, ibland fattar inte jag vad de menar. Jag brukar rätta de andra.

Hur reagerar de när du rättar dem?

– De blir glada. Om ingen säger till fortsätter de ju att säga fel, säger Nang Beer.

– Ibland gör brytningen det svårt att förstå. Men jag tycker dialekter också är jättesvårt, skånska förstår jag knappt.

Såväl maken som hennes första svenskalärare är nämligen från Stockholm. Så till skillnad från flera av kollegorna pratar hon svenska med sin familj.

– Vi har medarbetare som bara pratar och skriver svenska på jobbet, säger Mathilde Petersson, enhetschef på Minnet.

Så hon såg fördelarna med att erbjuda personalen utbildning till språkombud. Pernilla Olsson var först med att räcka upp handen.

Hon är sedan tidigare dokumentationsombud på arbetsplatsen, men är nu sedan ett år Landskrona stads första språkombud.

– Det har betytt mycket för arbetsplatsen att man vågar komma och fråga mig om hjälp. Det är inget pinsamt med språket längre, säger Pernilla Olsson.