Språkombud skapar öppenhet och trygghet på arbetsplatser

Ytterligare 16 deltagare har genomfört språkombudsutbildningen i Skåne. Språkombuden ska bidra till att skapa språkutvecklande arbetsplatser, hjälpa till vid kommunikativa missförstånd och vara stöttande kollegor kring språket. Utbildarna Malin och Gunilla hoppas att språkombuden kan bidra till öppenhet och en större trygghet gällande språket på arbetsplatser inom vård och omsorg. 

Att utbilda sig till språkombud handlar om att skapa språkutvecklande arbetsplatser, hjälpa till vid kommunikativa missförstånd och att vara en kollega som stöttar andra kollegor med språket.  Språkombudens uppdrag innefattar det vardagliga språket och kommunikationens betydelse. 

- För mig som språkombud handlar det om att skapa ett förtroende hos mina kollegor. Att jag är någon som mina kollegor kan vända sig till när de behöver hjälp, säger Jessica Åkesson, stödassistent och språkombud på ett LSS-boende i Landskrona stad. 

Utbildningen för språkombud är uppdelad på fyra heldagar. På utbildningsträffarna hålls föreläsningar om andraspråksutveckling och andraspråksrelaterade hinder, om interkulturell kommunikation och kommunikationens betydelse för möten mellan omsorgstagare, närstående och personal. Föreläsningar kombineras med webbutbildningar som deltagarna genomför mellan utbildningsdagarna. Under träffarna är diskussioner och grupparbete en viktig del för när deltagarna delar erfarenheter och tankar med varandra växer de in i sin nya roll.

- Mellan träffarna ska deltagarna titta på uppgifter som finns på webben, för att sedan i samarbete med deras chefer genomföra olika övningarna, säger Malin Svensson, gymnasielärare i svenska som andraspråk på Komvux i Hässleholm och språkombudsutbildare. 

Språkliga utmaningar och reflektionens betydelse

Utbildning för språkombud syftar till att medarbetare inom vård och omsorg ska kunna stötta sina kollegor i språket, men riktar sig inte bara till hinder kring svenska som andraspråk. 

- Utbildningen handlar om att förmedla kunskap om andraspråksutveckling och andraspråksrelaterade hinder samt stöttning av andrapråkstalare. Men den är inte endast riktad till andraspråkstalare. Det finns många som har svenska som modersmål som har språkliga utmaningar och behöver ha stöttning, säger Malin. 

En del av utbildningen är reflektionens betydelse för lärande och utveckling. Språkombuden får lära sig strategier för hur en bemöter olika människor. De får även kunskap om att många människor har dyslexi och andra skrivsvårigheter och hur de kan stötta dem. 

Utbildarna Malin och Gunilla lägger stor vikt vid att det uppdrag som språkombudet i första hand har ska handla om att skapa en öppenhet och medvetenhet på arbetsplatsen kring hur en kan stötta och hjälpa varandra i språket.

- Språkombudets roll är inte att lösa språkliga konflikter, det är chefens uppgift. I stället ska språkombudet skapa en atmosfär där man är tillåtande för att alla människor ska utveckla sitt språk, säger Malin.  

- Vi har även pratat om att se rimligheten i sitt uppdrag. Att förändra sin arbetsplats till en språkutvecklande arbetsplats är väldigt stort. Det är viktigt att vi som utbildare, stöttar deltagarna i att ta små steg. Förutsättningarna är olika på olika arbetsplatser så det gäller att rätta mun efter matsäck, säger Gunilla Adelmann, gymnasielärare på Komvux i Hässleholm och språkombudsutbildare. 

Chefernas engagemang är viktigt för att stödja språkombuden. Utan en engagerad och intresserad chef blir det svårt för språkombudet att förankra sin roll på arbetsplatsen. 

Språkutvecklande arbetsplatser som tema på verksamhetsmöte

Som en fortsatt satsning på språkets betydelse och språkombudsrollen har Vård- och omsorgscollege Skånes styrgrupp beslutat att temat på årets verksamhetsmöte i höst blir språkutvecklande arbetsplatser. Både Malin och Gunilla är mycket glada över beslutet. 

- Äntligen, säger Malin. Inom alla verksamheter, även på en skola där pedagoger arbetar, är det inte självklart att kommunikationen fungerar mellan alla människor. Det beror inte på att någon inte kan prata svenska, utan det handlar om att bemöta de människor som kanske inte är lika starka i språket. Det är fantastiskt bra att man har fokus på det!

Gunilla håller med och fortsätter. 

- Vi som talar svenska som förstaspråk behöver kunskap om och förståelse för hur mycket energi det tar att agera, lyssna, förstå och uttrycka sig i sitt andraspråk. Det är viktigt att man förstår det. Och där kan vi göra mycket för att öka medvetenheten, säger Gunilla. 

Och Jessica, som är en av Landskrona stads nya språkombud, är väldigt glad för sin nya roll. Hennes chef har dessutom sagt att det ska avsättas tid för språkombudsrollen. 

- Jag är peppad men vet samtidigt att det kommer att bli en utmaning. Jag arbetar på nätterna så jag har tid att arbeta med olika material och dokument för att förenkla för mina kollegor. Jag vill göra det lätt, enkelt och förståeligt. Det ska bli spännande, säger Jessica.