Socialstyrelsens nya stöd kan göra nytta för många

Nu har Socialstyrelsen lanserat det efterfrågade stödet Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling. Syftet med stödet är att ge verksamheterna inom äldreomsorgen en utgångspunkt för att utveckla strategier och verktyg i arbetet med språkbedömning och språkutveckling på arbetsplatsen.

Med hjälp av det nya stödet hoppas Socialstyrelsen att verksamheter inom äldreomsorgen ska kunna göra mer reflekterade bedömningar av medarbetares språkförmåga, och få fördjupade kunskaper i hur man kan arbeta med språkutveckling i organisationen. Stödet kan också användas som ett underlag för diskussioner om hur språkförmågan ser ut på arbetsplatsen, och hur den kan utvecklas. Med hjälp av stödet kan verksamheterna även få en bild av hur personalens språkförmåga utvecklas över tid.

Stödet utgår ifrån Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor, och anger den språkförmåga som Socialstyrelsen bedömer behövs för att utföra arbetet inom äldreomsorgen med god kvalitet. Stödet är också kopplat till regleringen av yrkestitel för undersköterskor, och har delvis formulerats med hjälp av GERS (Gemensam europeisk referensram för språk). Utifrån GERS har Socialstyrelsen gjort bedömningen att en undersköterskas språkförmåga behöver ligga på nivå B2.

– Vi säger inte att någon ska ha en viss språklig nivå, säger Annica Johansson på Socialstyrelsen och projektledare i arbetet med att ta fram det nya stödet. Nivån ska ses som ett mål att sträva mot, inte som en utgångspunkt vid anställningens början.

Från Socialstyrelsen har även Ragnhild Mogren Svensén haft en central roll i processen med att ta fram stödet. Hon berättar att det har varit viktigt för Socialstyrelsen att bedömningen av språkförmåga ligger på en realistisk och uppnåelig nivå.

– Utifrån den kunskap vi har från att ta fram andra stöd, och den kunskap vi har fått nu, har vi kommit fram till att B2 är en lämplig nivå, lägger hon till. Stödet ska ju gå att använda i verksamheterna.

Från vänster till höger: Annica Johansson och Ragnhild Mogren Svensén

Nyvunna kunskaper om språkutveckling

I stödet Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling konstateras att kommunikation är ett av de viktigaste verktygen inom äldreomsorgen. Många arbetsuppgifter utförs i dialog med den boende/brukaren, och medarbetaren behöver både kunna ställa frågor och småprata. Personalen arbetar ofta i team med medarbetare ur andra yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Det innebär att man behöver kunna delta i samtal och förstå instruktioner. Medarbetaren behöver också kunna vidarebefordra information och instruktioner, och ställa frågor för att säkerställa att informationen uppfattas på rätt sätt. Dessutom kräver arbetet att man kan läsa, förstå och förklara tekniska manualer, och skriva sammanhängande texter, till exempel dokumentation av olika slag.

– Det forskarna har sagt från första stunden är att det inte är någon idé att prata om språk, utan istället prata om kommunikation, berättar Ragnhild Mogren Svensén.

Både Annica Johansson och Ragnhild Mogren Svensén tycker att de under projektets gång har fått en ökad förståelse för förutsättningarna för språkutveckling inom äldreomsorgen. De lyfter fram att den som behöver utveckla sitt språk måste vara ”i språket”, och att lärande och språkutveckling på arbetsplatsen är en gemensam angelägenhet. Det är ett väldigt starkt argument för att arbeta språkutvecklande.

– Språkutveckling på arbetsplatsen blir inte bara en metodfråga eller en fråga om effektivitet, eller till och med kostnadseffektivitet, säger Annica Johansson. Det blir också en etisk fråga. Här är chefens roll oerhört viktig. Ansvaret kan inte ligga enbart på den som behöver utveckla sitt språk. 

Kompetensforskningen visar också att det inte hjälper att skicka medarbetare på kurser i svenska om man inte också tar hand om språkutvecklingen på arbetsplatsen.

Varför behövs stödet?

Bakgrunden till uppdraget, och till att stödet behövs, är de brister i äldreomsorgen som konstaterats och även tagits upp i flera rapporter både före och efter pandemin.

–  Under pandemin kunde den låga språknivån innebära att personal inte kunde ta till sig utbildningar i basala hygienrutiner, eller inte förstod snabb information om provtagning eller kohortvård, alltså vård där patienter vårdades på separata rum med särskilt avdelad personal, säger Annica Johansson.

Det finns alltså brister på språklig nivå, men ute i verksamheterna saknar många verktyg för att göra mer reflekterade bedömningar av vilken språklig nivå som faktiskt behövs. Därför har det varit vägledande i arbetet med att ta fram stödet att det ska kunna användas dels för att få ögonblicksbilder, dels för att jämföra språknivån idag med hur den förändras över tid.

– Det är en realitet att vi måste hantera utmaningarna med språket i äldrevården, säger Annica Johansson. För mig har det blivit oerhört tydligt att äldreomsorgen inte kommer att klara sitt uppdrag utan att arbeta språkutvecklande.

Stödet växer fram

Arbetet med att ta fram stödet påbörjades i maj 2022, och det lanserades i mitten av mars 2023. Uppdraget kom från början från den förra regeringen, och togs vidare av den nuvarande.

I regeringsuppdraget var Socialstyrelsens roll att ta fram ett stöd som kan göra nytta för många, ett stöd där det finns en inbyggd flexibilitet utifrån olika behov, och där olika användare kan ha nytta av olika delar av underlaget. Under arbetet med att ta fram stödet har Socialstyrelsen involverat en rad experter, bland andra språkforskare och kommunikatörer. Även Vård- och omsorgscollege har varit med, och representerats av Olga Orrit i egenskap av lingvist och expert på språkombudskonceptet. Dessutom har flera kommuner och verksamheter inom äldreomsorgen bidragit, liksom Skolverket och andra sakkunniga från utbildningssidan.

– Vi började med att analysera hur vi skulle kunna ta fram en produkt som på bästa sätt stödjer äldreomsorgen i deras arbete med språkförmåga generellt, berättar Ragnhild Mogren Svensén. Snart blev det tydligt att vi behövde bygga stödet på Socialstyrelsens kompetensmål för undersköterskor, och att det nya stödet skulle ha tydliga utgångspunkter som knöt an till praktiken.

Kompetensmålen för undersköterskor är indelade i 26 kompetensområden, och det nya stödet bygger på samtliga områden förutom det som handlar om barn och unga. Till varje kompetensområde anges målen för området och Socialstyrelsens bedömning av vilken språkförmåga som behövs. Där ges också förslag på hur underlaget kan användas för att bedöma om den språkförmågan finns, och hur man kan nå målen.

– Vi är tydliga med att säga att det går att använda stödet utifrån lokala behov hos användaren, berättar Annica Johansson. Det ska finnas utrymme att välja de delar man behöver jobba med. Alla inom äldreomsorgen är ju inte undersköterskor, och då kan man inte heller sikta mot kompetensmålen för undersköterskor, i alla fall inte på kort sikt.

Reaktioner och framåtblick

Eftersom stödet är nytt har rektionerna till Socialstyrelsen än så länge varit ganska få. Men Annica Johansson och Ragnhild Mogren Svensén förväntar sig att många kommer att se stödet som bra och långsiktigt, och att de som redan har jobbat länge med de här frågorna kommer att tycka att stödet hjälper dem att ta ett steg vidare och göra mer reflekterade bedömningar. Men de tror också att det kommer att finnas de som hade förhoppningar om att Socialstyrelsen skulle tala om mer exakt hur de ska göra. De förväntar sig också frågor från andra verksamheter, till exempel LSS-verksamheter, om även de kan använda det nya stödet.

– Det kan de ju i stora delar, säger Annica Johansson, även om verksamheten ser lite annorlunda ut. Stödet är utformat för äldreomsorgen, men det gör ju ingen skada att använda det i andra verksamheter, med viss anpassning.

– Vi har varit säkra på att det är ett väldigt bra underlag som kommer att tas om hand av målgrupperna, de som det är till för. Det har en nytta nu, och för lång tid framåt, avslutar Annica Johansson.

– Ja, tillägger Ragnhild Mogren Svensén. Det är spännande att få vara med i något som är så samhällsaktuellt. En jätteviktig fråga som det har varit väldigt roligt att få ge sig in i. 

Text: Eva Stilling

Språkförmåga i äldreomsorgen – underlag för bedömning och utveckling.