”Ett roligt sätt att lära sig mer.” Det säger undersköterskeelever i Skåne om handledarmodellen peer learning. Några skånska kommuner använder metoden när de tar emot undersköterskeelever på arbetsplatsförlagt lärande i sina verksamheter. För att få höra mer om deras erfarenheter samlade vi representanter för Vård- och omsorgscollege Skåne och Ängelholms kommun för ett samtal om peer learning.
Först och främst, vad är egentligen peer learning? Det är en pedagogisk modell för handledning av två studerande i arbetsplats förlagt lärande (apl), samtidigt som de aktivt lär med och av varandra i teoretiska och praktiska avsnitt. Det handlar i grunden om att träna samarbete, som är centralt i vård- och omsorgsyrkena. Inte minst är det viktigt med strukturerade läraktiviteter kopplade till det dagliga arbetet på den avdelning där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande.
– Peer learning bidrar till att hela arbetsplatsen utvecklas. Modellen ger trygghet och utveckling för både handledare och elever, och hjälper dem att se de små saker de gör i vardagen som är så viktiga. På så vis blir det också ett sätt att lyfta undersköterskeyrket, säger Susanne Rosenström, regional processledare i VO-College Skåne.
Inom VO-College Skåne började man prata peer learning för cirka fem år sedan. I dag används metoden vid tre särskilda boenden i Malmö stad och ett särskilt boende i Ängelholms kommun.
– Vi efterlyser fler piloter inom LSS och hemtjänsten. Höörs kommun har nappat och startar snart en pilot inom hemtjänsten, säger Susanne Rosenström.
I Ängelholms kommun tog det lite tid att komma igång med peer learning eftersom det var svårt för handledarna att förstå hur de skulle göra rent praktiskt. Men det goda samarbete mellan verksamheterna och utbildarna i Ängelholms kommun har underlättat införandet av den nya formen av lärande.
– När vi har handledarutbildning steg 1 och 2 för undersköterskor är peer learning på schemat. Det är ett sätt att lyfta intresset för handledarmodellen, och deltagarna får anmäla sitt intresse att prova på, säger Åse Bygren, vårdlärare på Komvux i Ängelholm.
Sedan 2020 arbetar två handledare på Willans vårdboende i Ängelholm med peer learning. Här tar man emot elever på apl som går gymnasiekurserna Vård- och omsorgsarbete 1 och 2. Vid planeringen inför att de första eleverna skulle komma diskuterade Åse och de två handledarna undersköterskornas arbetsuppgifter i detalj för att komma fram till ett apl-upplägg som passade för just Willans verksamhet. Då lossnade handledarnas förståelse för modellen på riktigt. De såg vinsten med att att lägga upp en plan med aktiviteter under hela perioden, och på så vis få in olika moment på ett helt annat sätt än under en vanlig apl.
– Handledarna tror ofta att det blir mer jobb med två elever, men i praktiken blir det mindre arbete på det här sättet. Det var också häftigt att se att när vi gick på djupet in i deras arbetsuppgifter växte undersköterskorna och kände vikten av det jobb de utför, säger Åse Bygren.
På Willan är de två handledarna på varsin avdelning på samma våningsplan. De hjälps åt, stöttar varandra och kan på så vis ge de två eleverna en ännu bättre introduktion.
Handledaren är viktigast i början av en apl-period med peer learning. Hen ska introducera eleverna, och kollegorna, i både arbetssättet och själva arbetet, och det tar tid. Men när eleverna har kommit igång har de ett eget ansvar och handledaren kan bli mer stöttande än drivande.
– Det är viktigt att eleverna får träna på den här formen av lärande redan i skolan, innan de kommer ut till sin apl-plats, säger Åse Bygren.
En annan sak som är viktig för eleverna är att träna på att ge feedback, eftersom det är en viktig del i peer learning. Det är en svår sak att göra i skolan, men något som blir mycket lättare när eleverna kommer ut i arbetslivet.
Det finns utmaningar med den nya handledarmodellen, bland annat att få de handledande undersköterskorna att vågar testa något nytt.
– De har en tuff arbetssituation och därför finns det ett visst motstånd till nya arbetssätt. Vi behöver bli bättre på att förklara modellen för handledarna och för kollegorna på arbetsplatsen, säger Åse Bygren.
Det är viktigt att hela arbetsplatsen som ska ta emot eleverna får information om och förståelse för metoden. Det är också viktigt att lärarna förstår den.
Den utvärdering av undersköterskeelevers syn på peer learning som hittills gjorts i Ängelholms kommun visar att de studerande först och främst känner trygghet. Det underlättar elevernas lärande under apl-perioden. Utvärderingen visar också att det är viktigt att skolan tydligt informerar om peer learning innan apl börjar. Och att skolan tänker till när man parar ihop eleverna som ska till samma apl-plats.
– Slutligen, så säger eleverna att det är ett roligt sätt att lära sig mer. Bland annat måste de tänka till när de ska förklara för klasskompisen hur man ska göra en arbetsuppgift, säger Åse Bygren.
Ett tips till den som ännu inte har börjat med peer learning är att våga prova. Ett annat är att vara två handledare som arbetar ihop. Då känner man sig inte ensam i handledarskapet när man ska lära en ny modell.
Slutligen, hur ser Skånes framtidsplaner ut rörande peer learning – metoden att lära tillsammans?
– Från Ängelholms lokala perspektiv är planen att välja ut vissa boenden som ska kunna arbeta med handledarmodellen, säger Åse Bygren.
– Från VO-Colleges regionala perspektiv vill jag gärna se fler handledare steg 3 på våra konferenser och gemensamma träffar med vård- och omsorgslärare. Samlärande är viktigt och därför bör vi ha både lärare och handledare på plats tillsammans vid dessa tillfällen. Dessutom behöver vi genomföra nya föreläsningar om peer learning och ge praktiska exempel för alla nytillkomna och intresserade som inte var med 2016-2017 när de första föreläsningarna om handledarmodellen genomfördes i Skåne, säger Susanne Rosenström.
För dig som är intresserad att veta mer om hur man arbetar med peer learning i Skåne finns här information om och tips från projekten i Malmö kommun och Ängelholms kommun.