Peer learning vid Skaraborgs Sjukhus – ”det stärker självkänslan”

Skaraborgs Sjukhus i Vård- och omsorgscolleges Region Skaraborg är exempel på en arbetsplats som arbetar med peer learning. En sammanställning av svar på frågor om handledarmodellen som ställdes till regionala samordnare 2019 visar att den också används för undersköterskor inom flera verksamheter i landet, bland annat i VO-College Skåne.

Vi tog kontakt med Terése Larsson, studierektor för gymnasiala och yrkeshögskoleutbildningar vid Skaraborgs Sjukhus, för att få höra om sjukhusets arbete med peer learning. Så här berättar Terése:

"År 2015 påbörjades implementeringen av peer learning på valda verksamheter på Skaraborgs Sjukhus. Verksamheterna tog steget fullt ut år 2016 och började handleda undersköterskor efter modellen peer learning. I dag har vi några verksamheter som använder peer learning fullt ut, flera som är på gång och ett stort antal som använder den vid olika moment. De verksamheter som har peer learning fullt ut arbetar i dag också med interprofessionellt lärande. Det innebär att läkarkandidater, sjuksköterskestudenter och undersköterskeelever arbetar tillsammans, men har peer learning som grund i sina olika professioner.

Vi har under åren haft utbildningar anordnade av bland annat Marie Stenberg, adjunkt, och
Elisabeth Carlsson, docent, från Institutionen för vårdvetenskap vid Malmö universitet. Vi har också tagit mycket hjälp av min kollega Anne Gustafsson, filosofie magister i pedagogik, som med sin magisteruppsats är väl förtrogen med modellen peer learning. Högskolan i Skövde har bidragit med utbildningar i reflektion och reflekterande handledning.

Eleverna söker sina apl-platser i praktikplatsen.se och där beskriver verksamheterna vilken handledarmodell de använder. Jag besöker också skolorna innan eleverna väljer sin fördjupning och berättar om vår handledarmodell och om peer learning. Vi samarbetar med 13 olika omvårdnadsprogram, både inom vuxenutbildning och gymnasieutbildning.

Vi har peer learning i den somatiska vården, men några psykiatrienheter kommer framöver att testa modellen.”

Så här sammanfattar Terése Larsson de konkreta erfarenheterna av handledarmodellen peer learning:

Fördelar

• Det upplevs som att undersköterskeeleverna lär sig mer och är ”klara” undersköterskor när de haft sin placering vid dessa verksamheter.
• Eleverna växer i sin roll som undersköterska.
• Den ger handledaren mer ”egen tid”.
• De som använder sig av peer learning vill inte ”bara” ha en elev.
• Flera är på gång att handleda mer än två elever samtidigt.

Nackdelar

• Det är svårt att få till reflektionstid. Men vi har nu schemalagt den vid de verksamheter som använder peer learning.
• Det är svårt för handledarna att ”ha händerna på ryggen”.
• Det tar mycket tid i början av apl.
• Det finns viss oro för elever som inte har samma kunskap/engagemang. Här har handledarna tagit ett stort ansvar med att ge utmaningar som passar utifrån befintlig kunskap.
• Svårt med elever med svenska som andra språk då det ofta brister i kommunikation på grund av dåliga språkkunskaper.

Framtid

• Att få fler att handleda utifrån modellen.
• Att i en framtid få enheter som helt sköts av studenter och elever.
• Att handleda alla yrkeskategorier oavsett profession.

Det viktigaste är att ha tid, det tar många år innan man får till en bra struktur och det nytänk man måste ha som handledare.

I praktiken

På till exempel kirurgisk akutvårdsavdelning (KAVA) och medicin/ortopediska avdelningen kan det se ut så här:

Eleverna får tid första dagen på sin apl för att lära känna varandra, det är inte säkert de kommer från samma utbildning och det kan både vara vuxen- och gymnasieelever. De får information om peer learning av sin handledare. De är förberedda på detta då det står utförligt i praktikplatsen.se, som de studerande använder för att söka sina apl-platser.
Handledaren använder sig av aktivitetskort där eleverna tillsammans får lösa uppgifterna, komma fram till ett resultat som de sedan presenterar för handledaren. Därefter utför eleverna uppgiften med patienten. Efteråt sitter de tillsammans och ger feedback och reflekterar över hur arbetet utförts.
Det kan handla om blodtryck, munvård, aktiviteter i dagliga livet (ADL), pre- och postoperativa förberedelser och så vidare. Varje verksamhet har aktivitetskort som är anpassade för just sin specifika avdelning.

Utvärderingar av undersköterskeelever

”…om det är något jätteläskigt man ska göra så finns ju du där och pushar mig...” 

”…fördel är att jag vågat mer, om man vågar mer så lär man sig mer…”

”…kommer man in ensam till en patient så känns det som en trygghet, jättebra med peer learning både för oss och omgivningen, patienten känner sig tryggare, om jag tar blodtrycket och min vän också tar blodtrycket så får man mäta två gånger så känner patienten trygghet i att det blir rätt...”

”…ja, man både lär ut till och av varandra, det stärker självkänslan…”

_____________________________________________________________________________
 

Vill du veta mer? Kontakta Terése Larsson